Nyårskväll
snart är 2010 äver – ibland undrar jag var tiden tagit i vägen – och ibland tycker jag det är oändligt länge sen förra årsskiftet.
Det känns som mycket har hänt, både i famijen och på jobbet, som gör att tiden går fort men samtidigt som att det är svårt att hinna med allt som händer. Tidningarna summerar året som gått och jag inser att det finns saker som jag överhuvudtaget inte har ngt minne av att har hänt bland de saker som tidningarna anser så viktiga så det finns med i årskrönikorna – var var jag då!? Förhoppningsvis bär jag med mig andra saker, som är viktiga för mig och dem som står mig nära, som formar mig och påverkar den jag är och i den bästa av världar gör mig till en bättre utgåva av mig själv.
Jag tänker ofta på vilken förmån det är att få ha det jobb jag har – att möta människor i glädje och sorg, från de yngsta till de äldsta, få vara med och skapa andra människors minnen. Se människor växa och utvecklas, se hur de ger av sin tid och sitt engagemang i körer och grupper, vecka efter vecka, söndag efter söndag! Det gör mig tacksam och glad över det faktum att de anförtror mig sig själva och sina barn – och orkar och väljer att komma tillbaka! Att få uppleva det förtroendet är en gåva i sig!
